Grön ungdom

Dom som känner mig vet att jag är väldigt miljöintresserad
och lite sånt småkrafs. Jag råkar även ha en släkting som är likadan,
fast 10000 gr mer då, eftersom hon har varit med i miljöpartiet och allt möjligt.
Tyvärr känner hon inte igen mig när vi ser varandra. Lite sorligt så.
Men på något konstigt cis har jag fått ett mail från henne, där det stod om någon
förening där hon var ordförande i (suprice), och fråga om jag ville vara med i den
föreningen också. Utan att veta att jag är hennes släkting.

Jag tänkte svara och skriva till henne att jag är Mimmis dotter, då hade hon vetat
vem jag var, men jag har inte gjort det än, varför vet jag inte.
Men mamma kom nyss in i mitt rum och sa att vi måste "förenas",
och föreslog att vi skulle hälsa på dom och lite så.
Hon vet ju hur gärna jag vill bli mer insatt i såna saker Lena (släktingen) sysslar med.
Hon har ju mitt drömjobb! Jag är galet avundsjuk.

Vi ska förhoppningsvis dit i morgon och prata en stund. Hoppas det.
Tänk vad den människan kan lära mig. Helt galet.
Jag hoppas att detta leder någonstans, det kanske är min chans?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0