Otur?
Jag skulle nog kunna kalla mig själv för en oturs människa.
En otursmänniska som skämmer ut sig alldeles för ofta och som inte tänker på vad det säger.
Inga bra egenskaper det där!
I lördags fick jag ägg på hela benet, trilla med cykeln, och så snodde någon min ena sko.
Vem fan snor en sko?
Iförsig var dom ute efter min väska, så egentligen hade jag ju tur.
Men jag anser fortfarande att jag har otur.
Sen så har vi då min mobil, som jag så smidigt tappade i golvet,
Jag trodde inte att försäljaren skulle fatta att jag hade tappat den, men det gjorde hon.
Så där gällde ingen garanti inte! Hej hopp Madde har otur, IGEN!
Men ur det onda kommer det alltid något gott.
Jag fick en ny mobil.
Jag fick tyvärr inte tillbaka min sko, men ändå, man kan inte begära allt.
Eftersom jag tror på karma, så borde jag ha gjort något fruktansvärt för att förtjärna det.
Eller så har jag gjort något bra?
Det ska jag ligga och tänka på ikväll innan jag somnar.
Jag ska räkna ut om det är bra eller dåligt, jag kanske har lärt mig något av olyckorna?
