Så är det

Den här dagen har inte heller varit den bästa om man säger så.
Var hos mormor hela dagen så hon inte skulle behöva vara ensam..
men det kom folk och hälsa på hela tiden så det lär hon inte bli.
Hon är så otroligt starkt min lilla mormor. Annat kan man säga om
mig, jag har blivit så klen på alla möjliga vis. Jag måste ju vara stöd nu,
hela familjen behöver det och jag tar alltid åt mig såna saker så nu
får jag trösta alla. Det är jobbigt när man själv behöver bli tröstad men
någon måste ju ställa upp så jag gör det. Det är det minsta jag kan göra.

Imorgon ska jag till mormor en sväng igen.. och det blir ingen halloween
fest imorgon. Kanske på lördag, får se hur det känns då men nu är fest
det minsta jag är sugen på.
Jag försöker ignorera tanken på att min älskade morfar har dött genom att
koncentrera mig på annat men det fungerar väl inte så bra antar jag. Man måste
väl sörja också, det är nog nyttigt. Men jag saknar honom.. så mycket.

Vi valde vad som skulle stå på bandet på våran blommsak (?) i kyrkan idag,
och jag och mamma ville ha "Tack för alla ljusa stunder" på vårat.
Jag tror att det var så det skulle stå.. hjärnan hänger inte riktigt med nu så att säga.

Nu ska jag krypa ner i sängen och se på en film tror jag.. kanske ta en till kopp te.
Ha det så fint.puss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0