mondaynight

Jag känner mig handikappad och isolerad. Handikappad beror på att jag har
sådan jäkla träningsvärk som gör att jag lider så fort jag rör mig och isolerad
beror självklart på mobilen och datorn, vilket nog vem som helst kunde lista ut.

Annars är allt bra med mig. Jag är glad och livet leker. Fast igår fick jag en släng
av deprimation (?). Helst plötsligt började jag gråta och blev allmänt nere. Men
det var borta när jag vaknade i morse, vilket var väldigt skönt.

Nu sitter jag här och väntar på mat. Och det är inte vilken mat som helst, utan
det är Flygande Jacop. Den godaste maträtten i hela världen. Om jag fick välja
en maträtt som jag var tvungen att äta varje dag, så hade jag valt flygande jacop.
Eller tacos, för det kan man variera liksom. Nu lär jag aldrig vara tvungen att
välja det någon gång, så jag behöver inte oroa mig över det direkt.

Nu ska jag gå ner och skynda på mamma med maten. Min mage kurrar som aldrig förr.
Puss!