mondaynight

När jag steg ur flygplanet fick jag kämpa emot tårarna.
Jag ville inte vara i Sverige. Var som helst förutom Sverige.
Jag ville inte gå tillbaka till mitt vanliga, meningslösa liv.
Vad gör jag egentligen? Pendlar mellan datorn och plugga.
Vad fan är det för liv? Inte konstigt att jag inte ville tillbaka.
Men.. så ska det ju inte vara. Jag ska inte gråta för att
vara här igen. Då är något inte rätt helt enkelt.
Är jag olycklig?
Omedvetet olycklig.

Det är jag säkert. Detta fungerar inte. Något måste hända.
Nu nu nu nu.

Det kanske är därför jag är så himla angelägen om att få
ett jobb utomlands i sommar, slippa detta.
Åh slippa mitt liv!
Men självklart har det sina ljusa stunder också, men ibland
känns allting bara väldigt mörkt.

Jag visste inte att det var så här illa. Jag visste inte att jag
hade såna här tankar. Men nu vet jag, och det känns inte bra.