mondaynight

Jag känner att det kommer bli en känslosam dag idag.
Jag har redan varit nära att gråta två gånger, och klockan är
bara nio. En av gångerna var för att jag kollade på en av
Jessicas bilder på bilddagboken, och blev så otroligt glad över
att jag kunde kommentera bilden, att vi var vänner igen.
Att jag har henne. Jag kan inte beskriva med ord hur glad jag
är över det!!  Det var nog ingen bra idé att förtränga att jag
var ledsen över att inte kunna det (kommentera alltså) förut.
Det är nog inte bra att förtränga trots allt. Men jag mår ju
bra nu, när allt är som vanligt igen. Bästa,bästa Jessica.

Jag är väldigt nervös nu, och jag vet inte varför. Eller så börjar
min prestationsångest komma tillbaka igen, jag har känt igen
en del symtom på senaste nämligen. Jag tror att en av anledningar
är att jag har fått bra på proven på senaste, och känner att
det måste fortsätta så. Och risken att min önska för det blir
alltför stor, och utvecklar sig till prestationsångest igen...
vilket jag verkligen inte vill. Det är ett rent helvete att ha det
kan jag säga er.

På något underligt vis så är jag alltid tröttast på onsdagar.
Varför är det så underligt då? Jo, därför att jag har sovmorgon
till tio på onsdagar. Då borde jag inte vara trött, men jag är
helt slut! Aja, nu ska jag fixa klart mig och åka till skolan.

Arrivederci!