mondaynight

Idag har jag, mer eller mindre frivilligt, en hemmakväll.
Jag hatar det. Jag blir så otroligt otålig, för det känns som att jag
inte tar vara på tiden. Att jag spenderar en lördagkväll hemma.
Ensam. Fast det är skönt, det är det verkligen. Plus faktumet
att jag mår dåligt, som vanligt...

Igår då jag pratade med skolsköterskan, berätta hon en potential
anledning till varför jag pressar mig själv.
I skolan ligger jag rätt bra till, och har alltid gjort. Jag har inget
ämne som jag är jättedålig i, eller något som jag är jättebra i.

Hade jag varit jätteduktig på hmm... att sy, och varit dålig på
matte, så hade det varit enklare för mig att veta lite mer vad
jag vill. I det fallet kanske jag skulle vilja bli designer då.
Men eftersom jag ligger på medel på alla, vet jag inte
åt vilket håll jag ska gå . Egentligen så har jag ju alla dörrar öppna,
vilket i sin tur kan orsaka en viss beslutsångest. En omedveten
beslutsångest. Det finns inget jag vill lägga extra kraft på, utan
jag ska lägga extra kraft på ALLT, vilket man inte klarar. Det finns
så klart undantag, men dom flesta klarar inte av det.
Jag är bara mänsklig, jag kan inte vara bäst i allt.

Men det hade varit kul att vara bäst i något i alla fall.