mondaynight

bokstavligt talat. Jag drömde om England (så klart) och att Anna satt

på Arlanda med mig. Guuuud vad glad jag är!

När jag fick mailet av Christine igår var jag otroligt nära att börja gråta,

mest för att jag hade ställt in mig på att allt plugg skulle vara slut efter latinprovet.

Men efter jag haft min lilla "buhuuu jag vill iiiinte" stund, blev jag glad igen

och kände för att kämpa lite. Så jag somnade glad, och vaknade upp glad.

Jag gillar att kämpa, dock gillar jag inte stressen, eftersom jag inte är

världens minst stresståliga person. Jag blir så otroligt arg då,

vilket inte är kul för varken mig eller folk omkring mig.

Nu ska jag ta tag i religionen. Är inte så suckie på latin nu. PUSS