TYPISKT

Jadå, min tur, eller rättare sagt otur, leker med mig igen. Vid tio släääpar
jag mig iväg i snöstorm till gymmet. När jag kommer fram inser jag att det
är röd dag och kunde inte se när det öppnade. Jävligt party. Så fick trippa
hem igen. Man kan ju inte bli annat än trött på sig själv i såna lägen.
Jag är så osugen på att träffa folk. Egentligen vill jag bara sitta i mitt rum
hela dagarna och slippa prata med någon. Men ändå känns det dumt att inte
ta vara på lovet ordentligt, och träffa dom jag annars aldrig hinner träffa.
Jag vill vara själv. Men så kul får man inte ha det.
Jag är trött på att låtsas vara glad när jag inte är det. Men what to do.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0